Läs berättelsen och se bilder här.
Film engagerar brett, och 2025 har den svenska filmpolitiken
diskuterats extra flitigt, tack vare den statliga filmutredningen som
utmynnade i ett betänkande under våren. Året har också präglats av
krisrubriker om publiksiffror och marknadsandelar.
När man hör pratet om filmbranschen är det lätt att glömma bort att
svensk film är så mycket mer än själva filmindustrin.
Svensk film är bildning, från förskoleåldern och uppåt. Att kunna förstå
och tolka en filmisk berättelse, fatta hur kamera, klippning, ljud och
andra filmiska element hänger ihop.
Svensk film är barn som får starka filmupplevelser genom skolbio, och
filmpedagoger som besöker skolklasser för att lära ut magin bakom
rörlig bild.
Svensk film är tålmodigt talangarbete som ger unga kreatörer verktyg
och utrymme att skapa egna berättelser, hitta sin röst. Som stöttar dem
på väg mot toppen och hjälper att hålla drömmen om ett filmyrke vid liv.
Svensk film är glesbygdsbiografen som tänder upp salongen en
tisdagkväll i januari för att bjuda på värme och en gemensam
filmupplevelse, ofta helt ideellt.
Svensk film är att människor, miljöer och berättelser från regionen
speglas, och att en lokal publik kan känna igen sig på vita duken.
Svensk film handlar också om demokrati och att belysa samhällsfrågor.
När hemtjänstarbetaren Majd från Blomstermåla ger sin syn på
kulturpolitiken blir det inte bara stora applåder på Göteborgs
filmfestival utan också ett intressant inlägg i debatten om hur vi
fördelar våra skattemedel.
Mycket av allt detta som är svensk film levereras av Sveriges 19
filmregioner, varav Filmregion Sydost är en. Och vi är stolta över vårt
arbete, som vi redovisar här.
Men det skulle inte vara möjligt utan samverkan på olika nivåer, från
den engagerade skolkulturutvecklaren i en enskild kommun upp till
Svenska Filminstitutet och Kulturrådet. Många behövs för att göra
svensk film stark och angelägen för oss alla.
Karolina Widerberg, styrelseordförande Filmregion Sydost
